Kompetens för till framgång

I sin kolumn ”Bättre är inte gott nog” tar Katarina Koivisto upp frågan om köns-fördelningen i företagens styrelser, med tonvikt på börsbolagen. Med den alltmer tilltagande globala konkurrensen och de med allt kortare intervall återkommande förändringarna på marknaderna och inom teknologin kan diskussionen om könsfördelning och kvoter i företagens styrelser inte vara en central prioritering.

Prioriteringen borde ligga på styrelsernas kvalitet och samlade kompetens oberoende av könsfördelningen. Skall könsfördelningen framhållas bör den snarare kopplas till hur väl styrelsen förstår hur beslutsfattarna i de centrala kundsegmenten väljer sina leverantörer av varor och tjänster. I allt fler företag kan och bör majoriteten i styrelsen följaktligen av kompetensskäl bestå av kvinnor.

Viktigt i dagens företagsvärld är att besätta styrelserna med medlemmar som kan bidra med möjligast trovärdiga uppfattningar och visioner om framtida framgångsfaktorer. Jag betonar gärna denna marknadsorienterade och kundfokuserade kompetens starkare än den erfarenhet som t.ex. uppnåtts i rollen som intern medlem i en ledningsgrupp. Det av Koivisto omnämnda glastaket kunde alltså bytas ut mot en glaskula.

Med den alltmer signifikanta skillnaden i utbildning mellan unga kvinnor och män i Finland får kvotförespråkarna om några tiotals år kanske se sig tvungna att kämpa för att minst 40% av vissa styrelser bör bestå av män. Detta visar bara hur osmidiga kvoter eller procentbaserade fördelningar är.

För ett antal år sedan utförde Föreningen för professionellt styrelsearbete i Finland (numera DIF, Directors’ Institute Finland) en enkät bland sina kvinnliga medlemmar gällande behovet av kvoter i styrelserna. Inte en enda av de tillfrågade stödde kvottanken. Vad man betonade var tillvaratagandet av kvinnlig kompetens där den är bäst anpassad till varje enskilt företags inriktning och välstånd.

Numera rekommenderas och accepteras att bolagsstyrelserna årligen utför en s.k. utvärdering av styrelsearbetet. Frågan är hur ofta dessa utvärderingar påverkar ett av de viktigaste besluten på företagens bolagsstämmor, valet av styrelse. Ägarna har all rätt att få information om hur väl styrelsen fungerat och hur den med den mest ändamålsenliga sammansättningen skall kunna lotsa företaget mot nya framgångar. Könsfördelningen och andra eventuella allmänpolitiska preferenser får lov att ge vika för målinriktad pragmatism och anpassning till de kraftfullt tilltagande utmaningarna, såsom t.ex. digitaliseringen och robotiken, med enorma möjligheter och hotbilder för företagen.

Denna text var publicerad först i Hufvudstadsbladet 24.2.2018.